2004-08-24 - 500 km!
22 Aug, 04
42 km paddlade, totalt har vi passerat 50 mils gränsen, 4 grader på morgonen, 18 på kvällen, 3-5 s/m motvind och vi har rest Moskoselkåtan vid N 62°30´05.6 Ö 151°41´31.3
Norra barrskogsbältet är sannerligen artfattigt. Vilket vi är vana med hemmifrån. Trots att jag känner till den faktiska orsaken -klimatet- så kan man ibland tycka:
´´Så oerhört mycket plats, så marginell konkurrens, ändå så artfattigt. I synnerhet på djursidan.´´
Trots att vi färdas på ett tyst, ja, ett nästan smygande sätt ned längs Kolyma, har vi sett väldigt lite liv. Förutom mygg, knott och flugor förstås. Men även det inslaget har drastiskt minskat den sista tiden. Trots en oändlig barrskog med täta inslag av lövskog och oräkneliga torra träd och klippbranter har vi bara sett en örn och några falkar. Bara spillning efter skogsfågel. Fiskmås och korp är det dominerande inslaget. Gäss, ankor, finkar, ärlor och kråkor syns då och då. En lom har vi sett. Spår efter älg har vi bara sett vid ett enda tillfälle, hare och räv likaså. Inga spår eller ljud efter katt- och hunddjur.
Så om jag tänker tillbaka på vad jag skrev 2-3 veckor bakåt i tiden, att området är otroligt ogästvänligt, så är det egentligen en sanning med mycket modifikation. Det går inte ens att till närmelsevis likna ogästvänligheten med exempelvis de regnskogar, öknar, stäpper och höghöjdsområden jag tillbringat så mycket tid i under mina 16 år av utforskande. Här finns inga giftormar, skorpioner, spindlar, brist på vatten, saltvattenskrokodiler, krig, mänsklig nöd, dödliga sjukdomar, lejon, elefanter, banditer eller krånglade myndigheter vartannat steg. På så vis är det rena rama semestern.
Ändå är detta min svåraste färd. På pappret. Och det beror på utsattheten och den kommande extremvintern. På nästan alla andra extrema platser jag besökt, det inre av Patagonien undantaget, så har det aldrig varit några gigantiska avstånd till eventuell hjälp. Det är det här. Vi befinner oss helt bortom all räddning om någonting akut skulle inträffa. Ja, kanske inte exakt där vi befinner oss nu, eftersom vi sett och träffat fiskare, passerat 2 minimala två samhällen, hört motorbåtar, sett fyra jaktkojor och, tyvärr, hittat nät placerade vid varje potentiell harrbäck förutom den vi hittat nu. Vi har fått konkurrens om fisket! Jo, de vi pratat med, de frågar alla:
´´Har ni problem med björn?´´
Vid lunch idag träffade vi på de största björnspåren hittintills. Större än Johans 43:or!
Och nu, på väg att skicka denna dispatch, ser jag färska björnspår 50 meter från vårt nattläger! |
