2004-07-17 - Molnigt, enstaka skurar, varmt
Tänk, första natten på flera veckor som vi sovit oavbrutet utan att vakna upp och inse att någon miss har gjorts i planeringen!
Vi har sovit nästan hela dagen. När vi inte packat om grejer, gått genom alla oändliga utrustningslistor, laddat den omfattande tekniska utrustningens alla batterier och försökt läsa in oss på den tekniska utrustningens alla instruktioner, innan det är för sent. Och så har vi ätit mycket rysk och vällagad mat. Och tackat nej till de obligatoriska ryska vodkasuparna.
”Ni måste dricka vodka”, förklarade en italiensk äventyrerska som dök upp på klubben till middag, ”Ni kommer aldrig att få kontakt med vildmarksmänniskorna annars. ”
Bordets alla ryssar nickade instämmande. Det här kan bli ett bekymmer. Titti och jag dricker inte och Johan vill vi inte göra till alkis och en i Sverige känd Sibirienkännare, Ove Andersson, har gett oss rådet att ta med ett papper från en läkare där det står att vi alla tre har leverskador. Vilket vi gjort och frågade om det hjälpte. Alla skakade på skallen. Och så tog man en sup till.
Den ryska äventyrsklubben är en trevlig plats. Det dyker hela tiden upp spännande människor i köket. Nyss kom två grönländare och en dansk som skall försöka passera Nordväst –och Nordostpassagen i en öppen båt. Ifjol höll de på att gå under vid första försöket. De ger inte upp. Därutöver har Rysslands mest kände världsomseglare, Nikolay Litau, den första att segla genom de ovan nämnda passagerna i sin båt Apostol Andrey, inspirerat oss med sina berättelser. Förutom vår gemensamma äventyrslusta så har vi alla hjälp av Dmitry Shparo, dörröppnaren nummer ett. Även han är övertygad att vi måste dricka vodka för att komma folk längs Kolyma in på livet. Vi fortsätter leta en lösning på vodkaproblemet. För där går gränsen att vår iver att bygga broar kulturer mellan. Vi vill inte bli alkisar på kuppen! |
